esggold

Den svenska skolan kostar allt mer men presterar allt mindre. Det skriver SvD's Pj Anders Linder om idag. The Economist går igenom den återkommande utbildningsanalysen som OECD släpper varje år. I analysen dras slutsatsen att de viktigaste faktorerna för en framgångsrik skola är skolornas självständighet, självständiga rektorer med budgetansvar, publicerade skolresultat samt viktigast att lärarna tillhör toppskicktet av studenterna.

Inte så rolig läsning för oss svenskar således. Vi har relativt få riktigt självständiga skolor, kommunalt bakbundna rektorer, små möjligheter till jämförelse av skolor samt långt ifrån lärare som har varit högpresterande studenter.

Att kunna jämföra skolor är oerhört viktigt. Avsaknaden av jämförelseverktyg var extra tydlig när ekot tidigare i år gjorde en egen rapport kring skillnader i betygssättning mellan friskolor och kommunala skolor. Ekots slutsats var där att friskolorna var mer frikostiga med höga betyg även då man tog hänsyn till sociala skillnader mellan elever. Vid närmare granskning från insatta forksare från Göteborgs universitet visade det sig givetvis att hela analysen var oerhört bristfällig, konstiga undantag hade gjorts, extremfall fick större vikt än de vanligaste resultaten, ett skevt urval av betygssteg hade gjorts och liten hänsyn hade tagits till skillnaderna mellan friskolor och kommunala skolor i likvärdiga regioner (det var tex svårt att utläsa om resultatet av undersökningen var relevant om man jämförde fri- och kommunala skolor i en storstadsregion). Samtidigt hävdade forskare vid samhällsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet (s) att undersökningen var välgjord och tillförlitlig, och som vanlig privatperson blev du åtminstonde inte klokare av ens granskningen av granskningen.

Som förälder vill man givetvis veta vilken skola som ger mina barn bäst utbildning och bäst förutsättningar för vidare studier, men av det material som idag är lätt att få tag på kan man nästan garanterat inte dra några slutsatser kring en enskild skolas kvalitet. Precis som det behövs enklare rapportering med samstämmiga nyckeltal inom övrig offentlig verksamhet, så är det av stor vikt att även skolan blir bättre på sin rapportering.
Valet man som förälder gör idag mellan olika skolor liknar mer ett lotteri än ett beslut taget på rationella grunder. Avsaknaden av rapporter är en allvarlig brist i svensk skola.

Vad gäller skolors frihet så har vi åtminstonde tagit ett steg i rätt riktning med friskolorna. Inte nog med att man som förälder inte fullt ut behöver acceptera de sanningar som en socialdemokratiskt styrd skola har gett, man kan framförallt även välja en pedagogik som passar.

Det största problemet som svensk skola ställs inför är tyvärr ändå lärarkåren. Vi har idag en situation där läraryrket i allmänhet har lägre status, lägre lön, sämre möjligheter till karriär samt mindre inflytande över den egna situationen jämfört med nästan alla andra yrken av samma längd. Lägg därtill att själva utbildningen har fått mycket stor kritik och tydligen är motsatsen till utmanande, hur ska toppstudenter lockas att bli lärare? Min egen erfarenhet av lärare har varken varit att de är inspirerande pedagoger eller att de utmärkt sig inom sina ämnesområden. Många ser på läraryrket som en nödlösning, när de inte kommer in på sina förstahandsval eller till slut tvingas välja ett yrke där de får användning av sina ämneskunskaper som de skaffat sig under år av ströstudier.

En satsning på vår lärarkår är den viktigaste långsiktiga satsning som vi kan göra för vår välfärd. Satsa ordentligt på den pedagogiska utbildningen för förskole- och grundskolelärare, höj lönerna och öka friheten i arbetet. Premiera tydligare lärare som utmärker sig, gärna med både titlar, pengar och utökade privilegier, samt öka lärartätheten i grundskolan. Ta också gärna in lärare på intervju istället för betyg. En lärares brinnande intresse för människor och barn och en stor empatiförmåga är en förutsättning för ett gott utövande av yrket. Publicera jämförelser mellan olika lärares resultat, tydligare krav ger bättre prestationer från samtliga. Ge lärarutbildningen större medel att röra sig med, premiera nyutexaminerade lärare genom att skriva av delar av studieskulden.

Satsa på grundskolan så får samtliga elever bättre förutsättningar för en akademisk utbildning, och samhället får minskade sociala problem och en mer påläst genomsnittsmedborgare.

SvD