Innovationsupproret - men hur ska det gå till?
Veckans affärer har en förträfflig artikel om att kommersialiseringen av forskningsresultat bara får en liten, liten summa pengar iom den nya forskningsbudgeten, och konstaterar att trots att vi i sverige är världsmästare på forskning och patent så skapas det få nya tillväxtföretag. Så långt allt väl. Sedan konstateras det att det är mer pengar som är den springande punkten för att fler innovationer ska kommersialiseras. Och där hänger jag inte riktigt med. Nej problemet med få nya tillväxtföretag sprungna ur universiteten beror på ett systemfel.
Eftersom jag har ett vanligt jobb så skriver jag bara i punktform vad jag tycker:
* Ofta är patentinnehavaren en professor. Professorer är i allmänhet helt fokuserade på forskning och ser forskning som sitt primära mål. Pengar eller viljan att skapa företag är inte professorns främsta drivkrafter, och alltså kan det inte vara de som kommersialiserar företagen.
* Universitet är relativt stelbenta organisationer som är bra på två saker: Forskning och utbildning. Universitetsdrivna inkubatorer och riskkapitalfonder får ofta dessutom personal med lång bakgrund inom forskarvärlden. Det innebär att de varken har optimala ägare eller personal. Att vi dessutom saknar tradition i området innebär att kommersialiserade produkter inte står för några intäkter för universiteten, och alltså blir motivationen än lägre. Fokus ligger på forskning och utbildning, som man vet ger intäkter från stat och storföretag, och det låter rimligt.
* Externa, professionella riskkapitalbolag borde istället driva investeringsfonder åt universiteten. Riskkapitalbolag i den mån de finns är proffs på det och har dessutom rätt incitament: Att skapa värde i företagen.
* Nästan alla yngre driftiga människor passerar universiteten. En tanke skulle kunna vara att plocka upp riktigt färska civilekonomer, civilingenjörer, licentiater och ge dem ett operativt ansvar i företag som skapas kring patent och forskningsresultat. Erfarenhet saknas, men de är iaf inte mätta. (doktorer har ofta blivit för formade av universitetet för att fungera ordentligt i en entreprenörssituation)
* Entreprenörslivet är något som bör påbörjas vid unga år, senast ett par år efter en examen för att riskpremien ska vara lagom. Forskarna själva bör fungera som senior advisors, styrelsemedlemmar och kanske mentorer.
* Serieentreprenörer finns. Personer som har startat och drivit upp företag bör också ta hand om nya, riktigt intressanta innovationer.
* Det kan inte vara för tryggt att driva företag, och man måste satsa eget kapital. Det räcker inte att stora framtida vinster som hägrar, man måste dessutom kunna förlora ekonomiskt på ett misslyckande. Nöden är uppfinningarnas moder heter det, och det kan nog stämma.
* Entreprenörsutbildningar som påbyggnadsår kan vara bra om studenterna sedan kan realisera verksamheter utifrån forskningsresultat. Utbildningsprogram och mentorsskap för universitetsnära företag kan vara en god idé.
* Inkubatorer ska fungera för alla universitetsnära företag, inte bara för de som föds ur forskningsresultat. Nätverket ökar och idé möter lättare entreprenörer i ett sådant sammanhang.
* Universitet bör ha hembudsklausul på patent som inte realiseras, och de bör placeras i det professionella riskkapitalbolaget.
Så, det var några snabba punkter. Feedback på dem är mycket välkommen, då jag tycker att ämnet är intressant.
http://www.va.se/nyheter/2008/12/04/innovationsupproret/?page=2
Eftersom jag har ett vanligt jobb så skriver jag bara i punktform vad jag tycker:
* Ofta är patentinnehavaren en professor. Professorer är i allmänhet helt fokuserade på forskning och ser forskning som sitt primära mål. Pengar eller viljan att skapa företag är inte professorns främsta drivkrafter, och alltså kan det inte vara de som kommersialiserar företagen.
* Universitet är relativt stelbenta organisationer som är bra på två saker: Forskning och utbildning. Universitetsdrivna inkubatorer och riskkapitalfonder får ofta dessutom personal med lång bakgrund inom forskarvärlden. Det innebär att de varken har optimala ägare eller personal. Att vi dessutom saknar tradition i området innebär att kommersialiserade produkter inte står för några intäkter för universiteten, och alltså blir motivationen än lägre. Fokus ligger på forskning och utbildning, som man vet ger intäkter från stat och storföretag, och det låter rimligt.
* Externa, professionella riskkapitalbolag borde istället driva investeringsfonder åt universiteten. Riskkapitalbolag i den mån de finns är proffs på det och har dessutom rätt incitament: Att skapa värde i företagen.
* Nästan alla yngre driftiga människor passerar universiteten. En tanke skulle kunna vara att plocka upp riktigt färska civilekonomer, civilingenjörer, licentiater och ge dem ett operativt ansvar i företag som skapas kring patent och forskningsresultat. Erfarenhet saknas, men de är iaf inte mätta. (doktorer har ofta blivit för formade av universitetet för att fungera ordentligt i en entreprenörssituation)
* Entreprenörslivet är något som bör påbörjas vid unga år, senast ett par år efter en examen för att riskpremien ska vara lagom. Forskarna själva bör fungera som senior advisors, styrelsemedlemmar och kanske mentorer.
* Serieentreprenörer finns. Personer som har startat och drivit upp företag bör också ta hand om nya, riktigt intressanta innovationer.
* Det kan inte vara för tryggt att driva företag, och man måste satsa eget kapital. Det räcker inte att stora framtida vinster som hägrar, man måste dessutom kunna förlora ekonomiskt på ett misslyckande. Nöden är uppfinningarnas moder heter det, och det kan nog stämma.
* Entreprenörsutbildningar som påbyggnadsår kan vara bra om studenterna sedan kan realisera verksamheter utifrån forskningsresultat. Utbildningsprogram och mentorsskap för universitetsnära företag kan vara en god idé.
* Inkubatorer ska fungera för alla universitetsnära företag, inte bara för de som föds ur forskningsresultat. Nätverket ökar och idé möter lättare entreprenörer i ett sådant sammanhang.
* Universitet bör ha hembudsklausul på patent som inte realiseras, och de bör placeras i det professionella riskkapitalbolaget.
Så, det var några snabba punkter. Feedback på dem är mycket välkommen, då jag tycker att ämnet är intressant.
http://www.va.se/nyheter/2008/12/04/innovationsupproret/?page=2
Kommentarer
Trackback
