SF:s självmål

I DN upprörs Peter Wolodarski av SF:s beslut att inte släppa sina biotider till sajten bio-tider.com. Givetvis är SF:s beslut vansinnigt, men just hanteringen av innehåll i en värld där allt går att kopiera är intressant. Vilken affärsmodell är bäst? Här är artikeln:

"På internetsidan bio-tider.se har många svenskar kunnat ta del av repertoaren på landets biografer. Men i veckan upphörde tjänsten. Beslutet fattades efter att SF hindrat den fristående sajten från att automatiskt hämta information från SF:s hemsida.

Ett annat företag - i det här fallet biotider.se - ska inte kunna tjäna pengar på bioprogrammet, resonerar SF. "Ur marknadsföringssynpunkt kan det vara bra att tiderna sprids vind för våg, men de tar trafik från vår sida", säger informationschefen Thomas Runfors till Svenska Dagbladet. "Föreställningstiderna är vårt content på vår sida."

Det kan tyckas vara en struntfråga hur SF behandlar sitt "content". Om bolaget vill göra bort sig på internet, och inte låta andra aktörer bidra med gratisreklam, är det företagets ensak. En dumhet, men trots allt
SF:s dumhet.

Problemet för biobesökarna är att SF numera är monopolist, och när monopolisten fattar beslut om sitt "content" påverkar detta långt fler än monopolisten. Efter kvalitetskedjan Astorias konkurs visas praktiskt taget all biofilm under ett och samma tak.

Det medför ett särskilt ansvar som SF sällan tar. Flera farhågor om hur bolaget skulle agera har tvärtom besannats.

Biografer stängs och de kvarvarande filmstäderna är ofta sjaskigt städade. Besökare som inte dricker läsk och äter popcorn betraktas som kufar.

Det senare tycks höra samman med SF:s alltmer påvra "content". Bolagets intresse för kvalitetsfilm är magert, det är svårt att hitta smalare produktioner i repertoaren. Om Ingmar Bergman gjort film i dag är det inte troligt att han kvalat in i tablån.

Förloraren på monopolet är naturligtvis den svenska biopubliken, och i förlängningen svensk filmproduktion. Men också SF skadas i rollen som den okänsliga jätten.

Det finns emellertid grader i helvetet. Ett monopol blir sällan älskat - men det bör av ren självbevarelsedrift undvika att bli hatat."

DN

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0